För vem jobbar du?

Jag har under åren kommit fram till att jag måste jobba för en god sak för att kunna trivas på jobbet.

När jag jobbade på Tele2 så var en av företagets grundvärderingar att ha kunden i fokus. Det kunde jag också skriva under på. Men min underliggande drivkraft var ändå en tanke om att ju bättre kommunikationslösningar mitt företag kunde leverera – desto färre resor kunde våra miljontals kunder göra.

Färre transporter i samhället innebär mindre klimatpåverkan (viktigast av allt för mig), mer fritid och effektivare arbete.

En anledning till att jag ändå tillslut sade upp mig var ironiskt nog resandet i tjänsten. Dels pendlade jag 50min enkel resa i bil nästan varje dag. Dels så var det tjänsteresor på upp till 100 mil (ibland under ett dygn) nästan varje vecka. Visserligen till största del med etanol, men ändå. Det gick bort otroligt mycket “livstid” på att bara sitta i en bil. Vansinnigt.

Jag tror att om man på något sätt kunde underlätta för människor som pendlar att helt sonika byta jobb med varandra så klimatet kunna vinna en hel del. Häromdagen hörde jag en kollega berätta om någon som dagspendlar till Stockholm från Karlstad.

Dagspendlar!

Tänk om personer som har samma titel, eller arbetsuppgifter och som pendlar i motsatta riktningar kunder finna varandra. T.ex med en app. Och sedan få någon form av bidrag eller bonus från staten för att byta jobb med varandra. En idé som är värd att utveckla för den som orkar ta tag i det.

Nu jobbar jag på kommunen. Kanske inte med arbetsuppgifter som har en avgörande påverkan för medborgaren, men ändå indirekt genom att jobba med effektivisering och utveckling av verksamheten. Det känns bra att återgå till den grundtanken när jag funderar på varför jag går till jobbet varje dag. Särskilt dagar när man inte är sugen alls att gå till jobbet.

Visst jobbar jag för att få lön, men om jag inte skulle vara motiverad av arbetsuppgifterna, så skulle jag inte må bra. Det skulle bli negativ inverkan på “livstiden” dvs. den fritid jag jobbar för att finansiera med min lön.

Så – för vem jobbar du?

Continue Reading

Varför pratar alla om digitalisering nu?

Vi har sedan många år vant oss vid ett samhälle som är fyllt av digitala tjänster och Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder.

Men helt plötsligt har digitalisering blivit ett modeord. Som om det är något helt nytt.

2016!

Staten och offentlig sektor vill digitalisera mer/bättre

Regeringen ska ta fram en digitaliseringsstrategi och har tillsatt ett digitaliseringsråd. DigitalsieringHäromdagen kunde vi läsa om (bostads-) och digitaliseringsminister Peter Eriksson som skulle besöka Lund och Helsingborg som jobbat framgångsrikt med detta. Min arbetsgivare Karlstads kommun, har tagit beslut om att ta fram en digitaliseringsstrategi som ska vara klar om ett år – 2017.

Så varför pratas det så mycket om digitalisering nu, 2016? Vi har jobbat så länge med att digitalisera att vi knappt minns hur det var på 90-talet och det är en helt naturlig del av de flesta svenskars jobb och fritid. Jo – sveriges offentliga sektor som var tidigt ute och främst i världen med digitalisering har halkat efter övriga världen (en aning) i flera internationella studier som SKL skriver om här. Vi har inte blivit sämre, men några länder har alltså gått förbi.

Framförallt sjunker vi i placeringar pga att vi är så dåliga på att samverka digitalt mellan olika myndigheter.

Nu ska vi alltså bli bäst i klassen igen.

Varför en digitaliseringsstrategi?

Vi ska ta fram strategier för digitalisering. Frågan är om en digitaliseringsstrategi löser problemet. Det är ungefär som när myndigheter och företag bestämmer att vi ska bli mer innovativa.

workshopJag har jobbat med verksamhets- och affärsutveckling i privat och offentlig sektor i över 10 år nu. Mitt fokus har alltid varit kund/medborgarens problem i fokus, samt genom att ha en så bred kunskap som möjligt om befintliga tekniska lösningar, kunna använda dem för att effektivisera och lösa problem med medborgaren/kunden i fokus. Man måste börja i den änden. Genom att börja i fel ände riskerar vi att slänga så enormt mycket pengar i sjön, som inte leder till nytta för medborgare och kunder.

 

Därför är jag skeptisk till en ren digitaliseringsstrategi. Digitalisering bör vara en naturlig del av ett företags eller offentlig sektors övergripande strategi för att nå de mål som finns uppsatta. Därför måste en alltid börja med att kartlägga vilka hinder som ska lösas för att nå målen. Sedan kan vi fråga oss – är digitalisering lösningen, eller måste vi lösa något annat först?

 

Att försäkringskassan, migrationsverket och arbetsförmedlingen har grava samarbetsproblem där människor kommer i kläm mellan myndigheterna vet vi sedan länge. Men att börja med att sätta en strategi för att de ska samverka kring digitalisering utan att först samordna styrdokument, ledning, direktiv med fokus på medborgaren kommer bara att sluta med en enorm kostnad för skattebetalarna och en fet plånbok hos några IT-konsulter.

Continue Reading

Affärsutveckling, integration och cykelmek

I Aftonbladets serie “De Nyanlända” handlar det idag om Filipstad och Karlskoga. Som infödd östvärmlänning har jag anknytning till dessa båda orter på flera olika sätt.

Det är på ett sätt skrämmande läsning. Invandrare som inte får jobb utan utbildning. Och ingen utbildning utan Svenska. Bristyrken där yrkesutbildningar i princip ger jobb, men dit arbetslösa och ungdomar inte hittar.

Samtidigt väcks verksamhetsutvecklaren, affärsutvecklaren, innovatören i mig. Tankar som “det måste väl gå att…”, “varför kan en inte…”. Läser samtidigt i artikeln om byråkratin som sätter hinder för dessa människor. Samma byråkrati som gjort Sverige till vad det är idag. Funderar vidare…

Kan inte släppa tankarna på en annan tidningsartikel från NWT för några månader sedan som handlade om hur folk cyklar mer än någonsin och att det är högtryck på serviceverkstaden. Cykelhandlaren i Karlstad som skulle anställa direkt, om det fanns en kvalificerad cykelmekaniker.

Jag är helt säker på att det bland alla dessa invandrare inte bara finns en massa bussmekaniker, som det stod om i Aftonbladets artikel, utan även många människor som kan lappa ihop och serva en cykel och som med lite introduktion kan få anställning.

Nu kan alla inte bli cykelmekaniker. Och alla utan gymnasiekompetens kommer det inte att gå att hitta en sysselsättning åt, men nog måste det gå att lösa för fler, med lite ansträngningar och rätt fokus? Känner mig ibland enormt sugen att byta verksamhetsområde och jobba med att knäcka den här nöten.

 

Continue Reading

Kommunikatör i beredskap

Var sjätte vecka har jag beredskap. Jag är kommunikatör i beredskap på kommunen. Det innebär att jag på kvällar och helger har i uppgift att kommunicera med medborgarna vid olika typer av händelser som påverkar viktiga samhällsfunktioner. Oftast handlar det om avbrott i tillförseln av dricksvatten.

Oftast händer inget, men när det väl händer något så går pulsen upp lite extra. Mest eftersom det inte ingår i mitt dagliga arbete att jobba med extern kommunikation. Självklart är jag väl förberedd med en checklista för hur jag ska gå tillväga.

Ikväll närmade sig de sista vakna timmarna under min beredskapsvecka när telefonen ringde.  Sannolik vattenläcka som skulle medföra avbrott i dricksvattnet för ett mindre antal hushåll. Typiskt att det ringer den sista timmen på en i övrigt lugn vecka. Jag uppdaterade snabbt kommunens facebooksida och hemsida med proaktiv information om det vi visste om läckan. Vi uppmanade de boende i området att förbereda sig på en natt utan vatten.

Vid en närmare undersökning av våra tekniker som hade beredskap, visade det sig dock inte bli så allvarligt och ingen blev utan vatten. Det känns ruskigt bra att vara en liten kugge i en väloljad beredskapsorganisation som tar hand om samhällets viktigaste funktioner.

 

Continue Reading

Öppen data

Som verksamhetsutvecklare, som jag jobbar mest som, får man allehanda uppdrag från olika håll. Ett väldigt spännande och inspirerande uppdrag som jag har fått är att ingå i det politiskt beslutade geodatarådet i kommunen. Politiken har bestämt att kommunen ska utveckla sin verksamhet genom att använda sig av GIS på olika sätt. Det är bra. För det finns stora möjligheter att göra just detta. I synnerhet i kombination med att göra kommunens data öppna så att medborgarna själva kan skapa applikationer.

Nu krävdes kanske inget politiskt beslut i just min verksamhet eftersom vi dagligen använder geografisk data för att överblicka och följa upp verksamheten. Men det är ändå spännande att få tänka fritt och leverera idéer kring sådant som inte ingår i den dagliga verksamheten.

Min kanske bästa idé är dock gammal och har byggt på att data skulle kunna göras tillgänglig genom ett API från Svenskfotbolls alla evenemang. Data finns om alla matcher som spelas i förbundets serier, samt på vilken arena de spelas. Tänk om man kunde bygga en app som talar om vilka matcher som spelas i just din närhet, baserat på var du befinner dig. Hur många gånger har man inte funderat på vilka två lag som spelar en match på en plan som man passerar, eller om det finns någon rolig lokal fotbollsmatch att gå på.

Det skulle vara så enkelt att göra en sådan app. Men svenska fotbollsförbundet har inget API för detta. Och de gör ingen app av det själva.

Så jag lanserade idén internt på jobbet att göra detta lokalt i staden genom att göra all data tillgänglig kring vilka som har bokat ett evenemang i en idrottshall eller anläggning i kommunens bokningssystem. Kanske kan det bli verklighet ändå.

Continue Reading