För vem jobbar du?

Jag har under åren kommit fram till att jag måste jobba för en god sak för att kunna trivas på jobbet.

När jag jobbade på Tele2 så var en av företagets grundvärderingar att ha kunden i fokus. Det kunde jag också skriva under på. Men min underliggande drivkraft var ändå en tanke om att ju bättre kommunikationslösningar mitt företag kunde leverera – desto färre resor kunde våra miljontals kunder göra.

Färre transporter i samhället innebär mindre klimatpåverkan (viktigast av allt för mig), mer fritid och effektivare arbete.

En anledning till att jag ändå tillslut sade upp mig var ironiskt nog resandet i tjänsten. Dels pendlade jag 50min enkel resa i bil nästan varje dag. Dels så var det tjänsteresor på upp till 100 mil (ibland under ett dygn) nästan varje vecka. Visserligen till största del med etanol, men ändå. Det gick bort otroligt mycket “livstid” på att bara sitta i en bil. Vansinnigt.

Jag tror att om man på något sätt kunde underlätta för människor som pendlar att helt sonika byta jobb med varandra så klimatet kunna vinna en hel del. Häromdagen hörde jag en kollega berätta om någon som dagspendlar till Stockholm från Karlstad.

Dagspendlar!

Tänk om personer som har samma titel, eller arbetsuppgifter och som pendlar i motsatta riktningar kunder finna varandra. T.ex med en app. Och sedan få någon form av bidrag eller bonus från staten för att byta jobb med varandra. En idé som är värd att utveckla för den som orkar ta tag i det.

Nu jobbar jag på kommunen. Kanske inte med arbetsuppgifter som har en avgörande påverkan för medborgaren, men ändå indirekt genom att jobba med effektivisering och utveckling av verksamheten. Det känns bra att återgå till den grundtanken när jag funderar på varför jag går till jobbet varje dag. Särskilt dagar när man inte är sugen alls att gå till jobbet.

Visst jobbar jag för att få lön, men om jag inte skulle vara motiverad av arbetsuppgifterna, så skulle jag inte må bra. Det skulle bli negativ inverkan på “livstiden” dvs. den fritid jag jobbar för att finansiera med min lön.

Så – för vem jobbar du?

Continue Reading

Mark Zuckerberg gjorde Trump till vinnare

Emanuel Karlsten gjorde för några veckor sedan ett experiment för att (ännu en gång – det har gjorts förr) bevisa att människor delar nyheter i sociala media utan att läsa innehållet. Karlsten skrev en artikel med rubriken “Forskare: Människor som inte läser böcker är smartare” och där även ingressen stödde rubriken.

Artikeln delades frekvent. Kanske pga rubriken, kanske pga innehållet i texten (läs själv om du missat).

Många medier har knäckt koden sedan länge. Framförallt Aftonbladet har skrivit irriterade rubriker sedan många år, bara för att länka vidare till något helt annat än det man förväntat sig. Jag slutade till slut att läsa Aftonbladet.se som ett nyårslöfte. Det var mitt första och enda nyårslöfte och inga problem att hålla.

SD knäckte också koden för flera år sedan. Alla rubriker som ger uppmärksamhet och delningar är bra rubriker – oavsett vad som är faktan bakom rubriken. Det märkliga är att inga andra partier förstått detta ännu. (Läs Ehsan Fadakars kolumn om detta i Aftonbladet) De fortsätter skriva debattartiklar och insändare och hoppas att människor ska orka läsa texter.

Vi har inte tid att läsa texter idag. Inte den här som jag skriver, inga insändare och ingen fakta. Och genom sociala media låter vi “någon annan” sålla i vad som är viktigt.

Facebooks roll i amerikanska valet

Så – vem vann egentligen valet i USA? Var det Trump som utnyttjade detta faktum att rubriker och mediautrymme ger sådan kännedom bland folket att det inte spelar någon roll vad han sagt? Eller var det Mark Zuckerberg som styrde vilka rubriker vi fick se?

Att Facebook styr vad vi vill (läs: får) se för innehåll är ingen hemlighet. Och att den som betalar för utrymme i vårt facebookflöde, får större utrymme, är heller ingen hemlighet. Så vem betalade mest? Hillary eller Donald? Eller vem hade Facebook störst vinning i att se som segrare?

Själv håller jag på att lämna Facebook och det är oerhört befriande. Jag har sedan länge stängt av hela mitt vän-flöde och nu håller jag på att succesivt rensa i min kontaktlista. Jag har inte skaffat messenger i mobilen och kommer inte att göra det, eftersom appen kräver ens godkännande för att använda telefonens mikrofon. Varför? Facebook jobbar redan med försök där “annonser” riktas efter att man lyssnat genom mikrofonen på vad människor säger. Så – vad kommer att hända när facebook lyssnar på miljarder användare? Vem kommer att vinna val då?

Jag kanske är konspiratorisk, men det här är fakta och det händer 1984… förlåt 2016.

Continue Reading

Det flexibla arbetslivet – för vem?

Igår pratade jag med en bekant som jobbar i en mindre kommun. Hen har jobbat i mer än 30år i kommunen. Alltså ungefär lika många år som flera av hennes senaste kollegor och chefer levt.

Hen sade förtvivlat:

-De nya unga cheferna mailar oss mitt i natten.

-Och de förväntar sig att vi ska jobba då också – och svara.

Jag förklarade att du absolut inte har någon skyldighet att varken jobba eller svara mitt i natten (om inte ditt anställningsavtal kräver det). De nyanställda är säkert vana vid att arbeta flexibelt på tider och platser som de själva styr över. Hen och hens arbetskamrater som jobbat länge på kommunen kände sig mycket stressade över detta.

Inom mitt fackförbund, Jusek, pratas det mycket om det flexibla arbetslivet som en möjlighet. Om det finns möjlighet att flexa kan det t.ex hjälpa barnfamiljen som kan hämta barnen i tid och efter att barnen sover jobba igen den där timmen. Men det finns också en stor risk i ens egen och andras arbetsmiljö om det inte hanteras rätt. Stressen bland medarbetare och chefer stiger över att hela tiden finnas tillgänglig.

Jag tipsade om funktionen för fördröjt mail i outlook som jag själv använder när jag flexjobbar. Om jag flexjobbar på kväll eller helg och skickar mail till mitt team så ställer jag in när mailet ska levereras. T.ex klockan 08.00 dagen därpå. På så vis plingar det inte i mobilen hos någon annan på helgen, eller att andra läser att chefen skickade mail kl 22 på kvällen.

Gör så här för att fördröja leverans av ett mail:

Öppna ett nytt mail. Klicka på fliken “alternativ” och sedan i verktygsfältet på “fördröj leverans” och välj “leverera inte före…”.

outlook

 

…och du – när du ska skicka TILL chefen. Ställ in mailet på 22.00 så ser chefen hur hårt du sliter sent på kvällarna!

Continue Reading

När slutar vi ringa till varandra?

Likt Pavlovs hundar som dregglade när klockan ringde, stirrade jag på telefonen och kände ångest. Mer problem, mer jobb, mer klagande, mer ifrågasättande och mer stress. Svara eller inte svara? Chefens första ord när jag anställdes klingade i bakhuvudet: -“Vi är alltid tillgängliga i den här arbetsgruppen. Vi svarar alltid när någon ringer”.

Om det var en följd av att jag befann mig mitt i promenaden in i den berömda väggen, eller om väggen var en följd av det förra vet jag inte än idag. Idag, 8 år senare så förknippar jag fortfarande ofta ett obekant nummer på telefonen till övervägande del med något negativt. Problem. Någon som är irriterad. Långt senare har jag nytt arbete, nya arbetsuppgifter och ett nytt nätverk av människor. Människor ringer inte och är hetsiga, klagar, ifrågasätter. Människor som ringer nu är goa och glada.

Jag har länge fungerat på varför jag och många andra stirrar på telefonen när den ringer och helst inte vill svara. På e en vecka har min favoritskribent Hanna Hellqvist och den mindre älskade Alex Schulman båda berört ämnet i varsin krönika.

-Det är alltså inte bara jag, tänker jag, samtidigt som jag läser exakt samma ord skrivna av Schulman i hans krönika.

Hanna Hellqvist beskriver i sin krönika sin vän som ser ett nummer i displayen och omedelbart målar upp värsta katastrofscenariot.

Liksom Schulman minns sin ungdom när man betade av vän efter vän och pratade timmar i telefon, så minns jag min tid innan “alltid tillgänglig” som något positivt. Det var spännande när telefonen ringde. Det var förknippat med något positivt.

Jag gissar att vi inte är dom enda i samhället som känner så här! Samtidigt som jag älskar långa givande konversationer med nära och kära så är det så brutalt jobbigt på telefon. Varför har det blivit så?

Vi kommer inte att sluta ringa till varandra, men min gissning är att den nedgång i telefonin som vi sett där antalet samtalsminuter i Sverige sjunkit till nästan hälften jämfört med 2000, kommer att sjunka dramatiskt på kortare tid än så. Visst beror det på att vi ersätter samtal med text av praktiska anledningar (de flesta svarar förr eller senare på text. En kan inte “ghosta”), men jag tror det finns andra anledningar som vi kanske inte riktigt förstår ännu, utan bara börjat ana.

 

Continue Reading

Kundservice

Idag var det dags. Åldersutbyte av mobiltelefon på jobbet och dags för byte från en relativt stöt-tålig iphone 5s (den har åkt i golvet några ggr genom åren) till en desto mer känslig iphone 6s.

Efter inbytet på IT-avdelningen så gick jag raka vägen till Tele2-butiken i Karlstad för att köpa lämpligt skydd. Möttes av två otroligt trötta killar. Förklarade att jag hämtat ut en ny jobbtelefon (kommunen är Tele2:s absolut största kund i Karlstad och de flesta går till Tele2 butiken för att köpa tillbehören där) och behövde rejält skydd till den.

Trötta säljare

Två säljare hängde ensamma vid varsin säljstation och den ena orkade knappt höja blicken. Den ena killen hälsade åtminstone ordentligt och mötte mig.

Lite trött visade killen vilket fodral och vilket skärmskydd som gällde. Jag gjorde mitt bästa för att visa intresse och ge honom chansen att visa lite engagemang för mig som Tele2-kund genom min arbetsgivare.

-Finns det tåligare material? -Behöver jag något mer?.

Givna köpsignaler som en duktig säljare hade huggit direkt på. Men ingen respons.

Merförsäljning/Uppsälj

Här fanns alla möjligheter att fråga om bättre lurar, ett annat fodral eller varför inte fråga om jag även hade en privat telefon som behövde ett nytt fodral? Det är som regel på merförsäljning av tillbehör som marginalerna finns i en butik som säljer hemelektronik.

Men det klart – jag skulle inte förlänga något abonnemang och då finns som regel ingen provision att hämta för säljaren. Å andra sidan kunde han ha frågat vilket abonnemang jag och resten av familjen har på våra övriga telefoner.

Jag har blivit lite skadad genom åren efter att ha jobbat som butikssäljare och jobbat många år med kundservice och merförsäljning och reagerar alltid på hur vissa säljare och butiker kan göra ett så dåligt jobb och uppenbarligen ändå gå runt. Det är i sådana lägen man tänker att de tjänar alldeles för mycket på kunderna, om de kan ha så dålig kundservice att de ändå går runt.

Till slut tackade jag trevligt och lämnade butiken. Säljaren hade då inte lett vid något tillfälle under hela tiden jag var där och hans kollega orkade inte ens säga hej då.

God kundservice är så enkel. Det handlar om att visa intresse för kunden, le och och vara trevlig, avsluta med en trevlig fras – ha en trevlig dag. Det är så små saker som skulle kunna göra att jag kommer tillbaka eller rekommenderar butiken för andra istället för att känna att jag aldrig mer kommer att gå dit när det finns trevligare ställen – eller varför inte näthandel.

Continue Reading

Kommunikatör i beredskap

Var sjätte vecka har jag beredskap. Jag är kommunikatör i beredskap på kommunen. Det innebär att jag på kvällar och helger har i uppgift att kommunicera med medborgarna vid olika typer av händelser som påverkar viktiga samhällsfunktioner. Oftast handlar det om avbrott i tillförseln av dricksvatten.

Oftast händer inget, men när det väl händer något så går pulsen upp lite extra. Mest eftersom det inte ingår i mitt dagliga arbete att jobba med extern kommunikation. Självklart är jag väl förberedd med en checklista för hur jag ska gå tillväga.

Ikväll närmade sig de sista vakna timmarna under min beredskapsvecka när telefonen ringde.  Sannolik vattenläcka som skulle medföra avbrott i dricksvattnet för ett mindre antal hushåll. Typiskt att det ringer den sista timmen på en i övrigt lugn vecka. Jag uppdaterade snabbt kommunens facebooksida och hemsida med proaktiv information om det vi visste om läckan. Vi uppmanade de boende i området att förbereda sig på en natt utan vatten.

Vid en närmare undersökning av våra tekniker som hade beredskap, visade det sig dock inte bli så allvarligt och ingen blev utan vatten. Det känns ruskigt bra att vara en liten kugge i en väloljad beredskapsorganisation som tar hand om samhällets viktigaste funktioner.

 

Continue Reading